Det var intressant att se hur hästarna verkligen spred ut sig över det vidöppna landskapet. Jag trodde att det skulle vara en mer sammanhängande flock med mindre grupperingar inuti, men de var rätt utspridda ändå. Jag har ju läst om att det fungerar så men eftersom jag bara sett hästar i svenska beteshagar, som oftast inte är riktigt lika galet stora som här, så har de mindre grupperingarna av hästar varit rätt nära varandra. Här gick de två eller tre eller fem tillsammans i en mindre klunga och 50 meter bort kanske nästa klunga fanns. Hingsten är den stickelhåriga mörkbruna hästen tredje från vänster i den första bilden. Han skulle tydligen kunna vara rätt aggressiv mot folk som kom för nära in i hans närmsta grupp så vi höll oss nära bilen. Han har tyvärr inget namn, men en siffra som jag inte kommer ihåg. Han ska tydligen vara en bra Criollohingst och flera av grannarna runtomkring använder honom till sina ston. Då släpper de helt enkelt ut sitt sto med den här flocken och hämtar den antingen när man tror att de är klara, eller när fölet väl är fött. Det känns lite läskigt att så många dräktiga ston och ston med föl går så pass avskilt från människor som inte åker ut och tittar till dem särskilt ofta så man kan ju tyvärr tänka sig att det stryker med en och annan stackars häst om det uppstår komplikationer vid fölning eller dräktighet.
Jag ska försöka se om jag och Mimi kan åka ut till flocken igen nån dag för att titta på dem en lite längre stund. Det vore kul att spana på dom i lugn och ro och se hur de interagerar lite mer.
Härliga bilder!!!
SvaraRaderaHoppas du har det bäst där borta! :D
Härligt att du tittar in Johan! Det är super här, men Sverige vinner nog i längden :)
SvaraRadera