tisdag 27 september 2016

Hemfärd 26/9

Nu är resan slut för mig för den här gången. Det har varit en superrolig resa och jag tycker att vi har varit så duktiga pappa och jag! Både på att hålla sams och på att köra bil (förutom det där sista då) och på att hitta på roliga saker längs vägen. Vi har sett väääldigt mycket raka platta vägar och upptäckt exakt hur stort Australien är. Jag tror att vi våda är överens om att sydöstra delen var den vackraste för där var landskapet lite mer varierande. Vi har inte sett någon koala men jag har googlat och fått reda på att det är ett pungdjur. Och llamor är större än alpackor om nån mer än jag funderade på det. Vi har inte bränt oss och inte sett några giftiga djur. Vi köpte ett myggnät för att kunna sova med dörren öppen och det hann vi använda en gång innan vi åkte söderut och det blev svalare så vi inte behövde ha öppet längre. Vi har kommit fram till att jag är bäst på både fem i rad och Yatzy. Och pappa är bäst på att köra bil. Jag körde ju lite grann men inte i närheten av så många mil som han! Pappa är också bäst på att se till att vi bäddar i bussen och inte slappar till oss. Jag försökte få till frukost i sängen i alla fall en gång men det gick inte. Jag får pluspoäng för att jag lyckades hålla oss skyddade från solen med hattar och solkräm och långärmat när det behövdes. Vi är ett rätt bra team ändå måste jag säga min tokiga pappa och jag. Även om vi blir galna på varandra ibland. Men vi blev ändå mindre galna den här resan än vi har blivit tidigare och det är jag väldigt nöjd med. Tack för att jag fick åka med och vara codriver igen!


Dåligt flyt... 26/9

Det gick bra för alla människor inblandade. Fordonen gick det lite sämre för men bussen klarade sig bäst.

Vi hade precis varit och tvättat Bosse och letade oss fram med den fantastiska kartboken för att ta oss till containern som ska frakta Bosse till Nya Zeeland, så i ett mindre fantastiskt ögonblick blev vi lite påkörda. Pappa var kanske inte helt oskyldig men till hans försvar är det himla lurigt att sitta på fel sida i bilen i förhållande till trafiken plus att speglarna är lite platta och inte ger så vid vinkel.

Det blev ju ett himla tråkigt avslut på den här etappen men vi gjorde vårt bästa för att ladda om för hemfärd för mig och vidare resa för pappa. Nu blir det bilfritt för honom ett tag eftersom vi hann med att lasta in bussen i containern det sista vi gjorde innan vi for till flygplatsen. Den där blinkersen och den knöliga kofångaren får han räta ut när han kommer till Auckland.






Sydney, 25/9

Vilket flyt! Vi körde först bara lite fel när vi skulle titta på Operahuset men det var bara att köra över den fina bron Harbour bridge fram och tillbaka så var vi på rätt spår igen. Pappa fick fatt i en fantastiskt detaljerad kartbok över heeeela Sydney så det var som att åka med en gps fast jag var gpsen och jag hade inte läst på vad alla färgfält och symboler betydde så det uppstod ändå viss förvirring ibland.

Alla skulle dessutom gifta sig i Sydney denna fina lördag och de skulle alla fotograferas med operahuset i bakgrunden så det ställde till det lite grann när vi hade bemödat oss att köra upp på trottoaren för att själva få en bra bild. Vi utmanade dock inte bröllopsgänget då brudtärnorna tittade på oss som om vi i princip begått mord och det var bäst att vi hoppade ner från deras trottoar. Vi åkte vidare en liten bit och hittade en perfekt liten parkering med utsikt över det fina Operahuset där vi tog en liten paus. När vi skulle betala parkeringsavgiften upptäckte vi att maskinen var trasig vilket måste betyda att det var gratis! Vi skrev en lapp, gick iväg och käkade och när vi kom tillbaka kikade vi maskinen igen och den var fortfarande trasig. Det måste ju betyda att det är gratis att övernatta där också tänkte vi och gick och la oss. Så mitt i natten vaknade vi med ett ryck av att någon bankade på dörren!! Pappa for upp och hojtar till att det är polisen. Polisen var typ den vänligaste någonsin och han bad om ursäkt för att han hade väckt oss men de hade fått ett samtal om att det stod en bil parkerad under Harbour bridge och det fanns bensindunkar under bilen så det var förmodligen en bomb. Polisen tyckte själv att det lät otroligt att någon skulle försöka spränga en gigantisk järnbro med lite bensin och när vi förklarade att de dessutom var tomma och bara stod där ute för att de luktar bad de om ursäkt igen för att de störde och sa god natt. Pappa försökte fråga hur länge mam fick stå på parkeringsplatsen men det hade de ingen aning om och det brydde de sig inte om heller. De följde bara upp samtalet om bombhotet men när vi visade oss vara harmlösa knallade de vidare.

Nästa morgon kom det tillslut en parkeringsvakt som också var världens vänligaste och meddelade oss att maskinen nu fungerade så nu kunde vi betala för att få en biljett. Så nästan i ett dygn stod vi parkerade med bästa utsikten i stan och vi hann se oss omkring i centrum och äta en god middag också :)








lördag 24 september 2016

Det är så fint här!!! 24/9

Den här delen av Australien är så himla fin! Alltså sydöstra sidan mellan Melbourne och Sydney. Och det är så likt Nya Zealand med de gröna kullarna med lite lagom många träd, ett par kor som betar och knallblå himmel med fluffigt fina vita moln. Idag kommer vi komma fram till Sydney där det verkar bli lite mer strul med biltransporten tyvärr. Men nu är det ju helg så det är ingen ide att stressa upp sig förrän på måndag när drumlarna är tillbaka på kontoret.




Royal Melbourne Show, 23/9

Hela gårdagen spenderade vi på utställningsområdet och det blev en fantastiskt rolig dag fullspäckad av inspirerande uppvisningar, ritter, hantverk, mat och djur. Jag vill nu börja virka, köpa en ko och ett par får, träna hästar till att vara med på film och kanske även skaffa ett par höns, allt på en gång! Efter att ha tittat på en massa hundar saknar jag Stella ännu mera så jag är självklart superpeppad att hitta på en massa kul saker med henne när jag kommer hem också. Tex träna inför Stockholmsmässan som vi är anmälda till :) Vi har inte varit med på utställning jättemånga gånger men i år blir hennes första utställning i den öppna klassen, alltså den största gruppen för fullvuxna hundar.

Koutställningen igår var något som fascinerade mig väldigt mycket. Jag har ju sett både hästar och hundar visas upp i Sverige och där är det ändå ett visst mått av fart inblandat. Djuren visas upp under rörelse och de ska liksom sträcka ut steget en del och helt enkelt springa snyggt. Korna däremot, de behövde inte springa alls, men det verkade ändå som att det var viktigt att bedöma dem under rörelse. De smög helt enkelt runt i ringen i väldigt sakta mak medan koförarna försökte hålla upp deras huvuden i en snygg position. Det svåraste verkade vara att få kon att stå stilla snyggt. De liksom krökte ryggen och såg lite obekväma ut varpå de unga koförarna stack ett par fingrar i ryggen på dom för att de skulle få en rakare överlinje. De yngre korna var klippta så pälsen såg ut som sammet och halsarna såg alldeles skrynkliga ut, de äldre verkade däremot få ha lite längre päls men de fönades liksom bakifrån så att pälsen skulle stå ut ordentligt. Koförarna själva var klädda i vitt vilket uppenbarligen är en mycket opraktisk färg att gå klädd i när man handskas med kor så en hel del gav ändå ett hyfsat skitigt intryck. Särskilt eftersom de flesta inte brytt sig om att putsa skorna, eller ens skrapa bort den intorkade leran från kanten av sulan. Men det var ju ändå korna som skulle bedömas och den kanadensiska domaren som flugits dit för denna tillställning verkade väldigt imponerad av kvalitén på djuren. Mycket fascinerande och intressant och jag tog alldeles för många bilder som jag ska använda som inspiration till nästa tavla som förmodligen kommer föreställa en ko :) Inte för att jag målar särskilt ofta eller har målat särskilt många tavlor i mina dar, men nästa kommer bli av en ko. Om kah bara får klart hästtavlan jag har på gång där hemma.

Här kommer i alla fall ett gäng bilder från dagen. Hästhoppningen filmade jag mest och fotade med min andra kamera så de fick visst inte komma med här på bloggen men mycket annat kom jag ihåg att fota med telefonen.
















torsdag 22 september 2016

Långpromenad och finmiddag, 21/9

Nu är vi framme i Melbourne och vi har spenderat eftermiddagen med att lokalisera området där utställningen håller till. Vi tog även en riktigt bra promenad runt halva området innan vi käkade en fantastiskt god middag på en italiensk restaurang. Svensk som jag är så kan jag inte låta bli att prata om vädret så jag tänker nu babbla på än en gång om att det är så skönt när det är lite svalare för då orkar man ju röra på sig lite mer! När vi var vid Uluru hade vi ju först tänkt promenera runt stenen men när vi väl var där och insåg att det skulle ta typ tre timmar och man rekommenderades att dricka en liter vatten per timma så blev vi lite avskräckta och skippade promenaden helt och hållet. Även i Kings Canyon vågade vi inte ta nån längre vandring eftersom både värme och flugor var påfrestande så vi gick den korta svängen som skulle ta en timma. Det måste ha varit uträknat för de som tar tre steg framåt och två steg tillbaka för det var en väldigt kort promenad för långbenta Valle och sportiga mig 😜 Nu fick vi i alla fall plötslig energi och klampade på i bra takt längs staketet till utställningsområdet och imorgon ska vi klampa runt en hel dag innanför också.





onsdag 21 september 2016

Mulet, 21/9

Nu är det inte lika soligt längre och både pappa och jag är så glada över att det är svalt och till och med mulet! Vi är verkligen inga soldyrkare han och jag. Nu är vi nära Melbourne och imorgon ska vi gå på den fantastiska hund/häst/ko/får-utställningen som jag laddat inför ett par dagar nu och då hoppas vi att det är så där lagom svalt och mulet, men utan regn. Går det att ordna kanske?

Yatzy! 20/9

Hur ofta får man Yatzy egentligen? Hur många gånger har jag fått Yatzy i mitt liv? Inte så ofta känns det som men idag var min dag!!! På en och samma omgång fick jag Yatzy inte mindre än tre gånger!!! Man får ju bara poäng för en gång men det är bara så fantastiskt roligt 😆

Nästan lika fantastiskt som när jag chockade alla kollegor på Scania och inledde med fem strikes i rad när vi bowlade som after work en gång (mitt förslag). De trode att jag var proffs på riktigt och inte hade sagt nått bara för att glänsa, sen var förtrollningen bruten och jag spelade sämre än vanligt... 

Hoppas ni haft en lika bra dag som jag!






Aussies, 20/9

To the Aussies who have found my blog! How fun that you took a look in here :) Where did we pass you? Or you pass us? We are actually heading towards Melbourne as I write. The Volkswagen is a 1985 water boxer in which me and my dad have travelled around the world starting in Sweden. This part of the trip goes from Perth to Sydney via Darwin and Adelaide and then I go home and my sister takes over as co-driver for the next part of the trip driving around on the North Island of New Zealand. Tell us a bit about your traveling or Volkswagen if you have one!


Parfymgodis och läskglass, 19/9

Jag gillar ju att prova nya saker både när det fäller aktiviteter och ätbara saker. Två skumma grejer jag provat de senaste dagarna är karameller med mysksmak och Coca-Cola med mjukglass i. Man kan ju undra varför man gör så konstiga smakkombinationer för varken den ema eller den andra var särskilt god. Myskgodiset luktar och smakar som söt parfym eller möjligtvis tvål och den mycket skumma kombinationen Coca-Cola och mjukglass var liksom bara fel. Men jag tror ändå att det skulle kunna funka om jag tagit Sprite istället. Jag får väl reste det nästa gång helt enkelt :)

Förutom att prova nya smaker har vi nu fått se lite ny miljö dä landskapet ändrats helt och istället för att vara platt platt platt blev det idag böljande gröna kullar och hit och dit svängande vägar uppför och nerför berg. Här varnade de dessutom för koalor! Vi har funderat lite på vart de bor de där koalorna eftersom vi inte sett skymten av dom än. Känguruer har vi tyvärr sett alltför mänga döda längs vägen men även en och annan levande. Emuer har vi sett vit två olika tillfällen och nu håller vi alltså utkik efter gulliga små björnar. Eller är de pungdjur? Eller vad är de egentligen? Måste läsa på.

Pappa har fått akut ryggont så idag har jag kört lite mer än vanligt. Jag är bortskämd med en före detta lastbilschaufför till pappa! 






måndag 19 september 2016

Kings Canyon, 18/9








Uluru, 17/9

Ett himla fint berg är det :) Men vi hade båda trott att det skulle vara mer öken runt om. På vägen till Uluru såg vi massor av blommor och lustiga träd med lååånga barr eller gräsliknande löv eller vad man ska säga och stora grästuvor på marken. Jag trode typ att det skulle vara bara rött grus och kanske en och annan större sten och nån enstaka torr buske.