Fantastiska barn

Skrev först på uppsatsen till min stora förvåning :) Hämtade sen det fantastiska barnet på dagis. Jag hittade inte och irrade runt ett tag så barnet hann se mig genom fönstret och påkallade fröknarnas uppmärksamhet så de kom ut på gården och hämtade mig. Olivia skulle visa mig vart hon varit när hon hittade mig och sprang runt och viftade på ett par byxor innan vi kom iväg. Eller vi skulle ju hitta vagnen först och det var lättare sagt än gjort! Alla har exakt lika dana svarta vagnar. Inga accentfärger som hjälp, nej jag fick leta efter Hello Kitty flaskan som låg gömd i facket under vagnen, men när jag väl hittat den kände jag ju igen åkdonet och allt var frid och fröjd. Förutom att barnet absolut inte tänkte sitta i den förståss, men det gick ju rätt bra att gå bredvid också. Jag körde bara över fötterna på henne ett par gånger och hon ramlade en gång innan hon gick med på att sitta i vagnen istället för att hålla i den, men det var enbart efter att jag lovat att köra vagnen snabbt och busigt som morfar. Snabbt gick det och vips så var vi framme hos morfar där barnvaktandet skulle äga rum. Vi stökade ner i pappas rum, slängde flaggor på köksgolvet, sjöng mors lilla Olle och alla andra sånger jag kan ur vår gamla sångbok, sen klämde Olivia tån under källardörren, vi skrapade vatten i badrummet och slutligen åt vi lite mackor och prinskorv. En lyckad dag för moster Sara och hennes Olivia :)