Finally!

Äntligen är jag tillbaka i Kalifornien på Flag Is Up Farms! Resan började strålande med att pendeltåg och Arlanda express rullade på precis som de skulle, jag fick fyra stolar för mig själv på flyget till Chicago, maten på planet var god med min absoluta favoritefterrätt créme brûlée! Byte av flyg gick som en dans och jag hann till och med en tidigare buss mot Buellton så jag kom fram halv elva istället för kvart över ett. 

Ungefär där började det istället gå fel. Bilen som de skulle ha lämnat till mig vid Motel 6 var inte där och tjejen i receptionen både lyssnade dåligt och förstod lite långsamt men tillslut fick jag henne att beställa en taxi åt mig. Där nånstans upptäcker jag att jag tappat min fleecetunnel. Typ världens mest praktiska rundsydda halsduk som är perfekt när man jobbar i stallet. Mycket trött och ganska irriterad blev jag knappast gladare när jag inser att de satt en kod på grinden och taxin inte kan köra mig längre. Med en stor suck klättrade jag över staketet fastnade med både fötter och jacka i taggiga rosbuskekvistar och började promenera i mörkret. Ett tag pratade jag med mamma men sen tog batteriet slut och hon trodde att jag blivit överfallen. Jag tog mig fram till huset tillslut och somnade så fort jag la mig men det dröjde inte länge innan jag vaknade av att jag frös. Mitt rum hade förvandlats till en igloo och jag letade reda på ett till täcke. Det hjälpte inte mycket, nästa gång jag vaknade började jag misstänka att mitt fönster kanske var öppet men jag var så trött och så kall att jag varken orkade eller vågade krypa ut ur sovsäcken och kolla efter. Tänk om det ändå var stängt då skulle jag ju förlora den lilla värme jag hade helt i onödan! Jag pinade mig genom natten och vaknade klockan 6 och kunde inte somna om. 

Jag fick tillslut reda på att anledningen till att min bil inte varit på plats på kvällen var för att den inte hade startat. Typiskt, men det var säkert bara batteriet så jag fick fatt i en batteriladdare och satte bilen på laddning. Eftersom bilen plingar så hysteriskt när förardörren är öppen smällde jag igen den och när jag skulle prova att starta bilen märkte jag med fasa att bilen låst sig själv oh nycklarna var därinne! Mycket smidigt... 

Lyckan vände tillslut och dagen efter fick jag hjälp att bryta mig in i bilen! Och hjälp att starta den. Sen fick jag även svar från bussbolaget som jag mailat om min fleecetunnel och de hade hittat den så idag fick jag tillbaka den och all ordning är nu återställd.

Idag har vi dessutom kommit igång med hästarna och jag fick jobba med en supersöt morganhäst i rundpaddocken och sen fick jag till min stora förtjusning rida två hästar! Jag har knappt ridit någonting sen jag var här senast så jag lär ju ha endel träningsvärk de kommande dagarna. Otroligt skönt att komma igång igen, men egentligen rider jag ju hellre i engelsk sadel än western om jag fick välja själv.

Nu ska vi snart ut och käka middag! Kommer sova gott inatt.