Back in business

Japp, nu har jag alltså lämnat livet på landet och åkt tillbaka till lägenheten. Häromdagen tyckte jag att det skulle bli skönt, men det tar jag tillbaka. Jag saknar redan att ha så nära till att vara utomhus. Hemma hos mig känns det som att jag har oändligt långt till porten och fönstren törs jag ju knappt öppna pga mina pälsängererfarenheter så det är allt annat än frisk luft hemma hos mig. Ibland unnar jag mig att öppna ett av de små fönstren som jag har satt myggnät på, men då dånar vägen så mycket att det knappt är värt. Och hur frisk kan den luften va ändå med tanke på hur många bilar som susar förbi!

Efter två veckor på landet kan jag i alla fall konstatera att jag bara är lite mörkrädd, jag kan plocka fästningar med fingrarna, jag kan köra fyrhjuling med släp baklänges och jag kan mocka fem boxar per dag! Det jag hanterade mindre bra var gräshopporna vid batterilådorna till hagarna, p-piller till katten (det lät jag Inga göra), spindlarna i diskhon (de fick mamma ta bort), vattna pelargonerna (även det fixade mamma) och klippa gräset, det glömdes helt enkelt bort, men det var ju i första hand hästarna jag skulle vakta så jag är nöjd ändå :) Hoppas familjen är det med bara.

Livet i stan känns stressigare än någonsin, men från och med onsdag har jag bara halvtidsjobb så då ska jag hinna jobba på psykologiprojektet! Och läsa det sista i intromanualen och börja långlina. Jo det ska gå! Jag kommer hinna :)