DRÖMJOBBET!

Ja, jag har lyckats nå ett av mina stora mål gällande jobb och karriär! Att få jobb på en av Sveriges riksanläggningar inom ridsporten. Tjänsten är inte direkt kopplad till häst men är det indirekt då jag jobbar med gymnasieeleverna på Flyinge och jag är chef. Inte för att det har varit ett mål i sig, men jag har ju alltid haft idéer på saker jag vill utveckla på alla jobb jag har haft och att vara chef ger mig ju den möjligheten. Elevhemschef är min titel och med tanke på mina senaste jobb på behandlingshemmet på Ekerö, på fritidsjobben på Ekerö och i Enköping och ridlärarjobb på Karlshems ridläger så kändes det som att det här jobbet var skräddarsytt för just mig 😄 Jag är ansvarig för att ordna aktiviteter för eleverna på deras fritid, (alltså häst intresserade ungdommar!), för att hjälpa dem lösa konflikter, ha kontakt med föräldrar och helt enkelt se till att de trivs och har en rolig tid här på Flyinge.

Det enda problemet är att det är väldigt långt ifrån Enköping där Jonas blev kvar... Vi kör på att vara särbos ett tag och ses när vi hinner 😊 Hittills har han varit och hälsat på en helg så snart är det min tur att åka upp.

Med mig ner fick jag i alla fall Stella OCH Kamina och vi trivs hur bra som helst hittills. Har ju låga förväntningar på vädret vintertid och räknar med mycket regn och blåst och mörker 😬 Men mem, den dagen den sorgen, än så länge har Skåne visat sig från sin bästa sida och bjudit på varma fina sensommardagar och en hittills mild början på hösten. 

Jobbet är superroligt och utmanande, svårast är att bara jobba 82% och inte 125% vilket. Det blivit så här i början. Kan hända att jag kommer behöva fler timmar ändå i slutändan för att kunna göra ett riktigt bra jobb, men det får jag be om lite längre fram när jag kommit in i tjänsten lite mera. Ungdomarna är helt fantastiska och jag ser så mycket fram emot att ordna ännu fler roliga aktiviteter för dem. Hittills har vi mjukstartat med lite gemensamma promenader, tränat tillsammans i gymmet, bakat, haft pusseltävling, spelat spel och tittat på hästtävlingar som varit i full gång de senaste två veckorna.

Nu ska jag sätta igång med den sista delkursen av en digital häst kurs som jag går vid sidan av sedan typ två år tillbaka. Det är dags att bli klar med den vilket både känns spännande och lite synd att det tar slut. Diploma of Equitation Science heter kursen och har varit hur lärorik som helst. Men mer om den en annan gång. Nu ska jag plugga häst!

Chefsbostaden som syns i bakgrunden var under upprustning när jag kom i slutet av augusti. Ett nytt porträtt ska tas så fort jag har en fotograf som kan ta en ny bild. Blir förmodligen Sofie som får ställa upp när hon och Olivia kommer och hälsar på nästa helg ❤️

Trodde man skulle ha tid...

 Trodde att jag skulle ha tid att putsa tränset varje dag, trodde att jag skulle ha tid att rykta länge och noga och trodde att jag skulle hinna blogga, i alla fall nån gång ibland så jag skulle kunna titta tillbaka och minnas hur det var att äntligen ha min alldeles egna häst. HA! Hinner uppenbarligen inget av ovanstående på regelbunden basis. Men roligt har jag i alla fall. När jag inte har dåligt samvete för att jag lägger mindre tid på att träna med min fantastiska hund nuförtiden...

Herre gud vad har jag gett mig in i!

 Ja ungefär så känns det att vara nybliven hästägare. Jag har knappt hunnit tänka eller sova sen jag fick hem min alldeles egna häst Kamina! Ett Trakehner-sto, född 2016, importerad från Polen i januari i år. Jag kanske var förhastad i mitt beslut, hela hästköpesprocessen höll ju på att ta kol på mig, men så tillslut blev det detta gulliga lilla sto på 162 cm i mankhöjd som jag bestämde mig för, trots att hon inte helt gick igenom den förbaskade besiktningen... 😬 Det verkar ju knappt någon göra! Hur som helst slog jag tillslut till efter en ordentlig rabatt och säljaren ordnade med transporten från andra sidan Sverige, så måndagen den 1/2 kom hon alltså till stallet och allt var så otroligt spännande som man kan tänka sig 😁 Sedan dess har det gått stadigt utför 😂 Nej, nu tar jag i, men om jag ska lista allt eländigt först så kom hon med ordentliga skrubbsår på båda haserna, sår som hon sedan skavde upp själv i boxen ungefär var tredje dag de först två veckorna, sen har hon hunnit spränga staketet i hagen totalt 5 gånger och då knäckt minst 4 staketstolpar, hon har trampat av sig en sko, blivit rädd för sin egen hage, blivit rädd för sin ena hagkompis, blivit sparkad både här och där, totaldemolerat sin vattenhink genom att fastna med ett bakben på något vis, fått täcket sönderbitet, kanat omkull i hagen minst två gånger varav hon möjligtvis landat på en sten ena gången, blivit halt på något bakben, samt varit omöjlig att få sadeln att ligga kvar på då den glider bakåt ca 20 cm vid ridning. Om man listar de roliga sakerna vi hunnit med så är det att ha ridit 7 gånger och jag har lärt henne stå stilla vid uppsittningspallen, vilket hon var väldigt nervös för i början. Tyvärr har hon nu blivit lite tjurig vid pallen då jag vid ett tillfälle tränade lite för länge när jag skulle prova att rida barbacka, vilket hon först tyckte var superläskigt. Det gäller ju liksom att veta när man ska sluta... Det är inte alltid bra att vara envis och målmedveten, ibland är det bättre att ta ett steg tillbaka och ta en extra paus om man märker att övningen är lite för svår, även om resultatet blev bra delvis bra och hon stod stilla vid pallen igen så jag kunde sitta upp så fick jag ju också en lite tråkig känsla med på köpet 😕

På tisdag kommer hovslagaren för första gången och nästa söndag kommer sadelutprovaren så då kanske vi har chans att komma igång och rida lite mer, för just nu är hon alltså öm i hoven och sur på både mig och sadeln så det blir mest lugnt markträning sålänge.

Over and out för denna gång. Får se när jag har en sekund över för nästa uppdatering...

Spontanköp av hästtransport

Jo, precis så gjorde jag. Jag tittade lite på häst transporter och plötsligt hittade jag en med de funktioner jag ville ha till ett rimligt pris och vips så hade jag köpt det! 

Haha, man kan ju tro att jag är gjord av pengar eller är rik som ett troll när jag skriver så, men så är verkligen inte fallet. Transporten är främst till för att lastträna hästar i mitt företag! Jag har ju inte direkt några tävlingsambitioner så med min egen häst kommer det räcka gott och väl med de träningar som jag kan vara med på på hemmaplan och sen har de ju en hel hög med terränghinder i omgivningarna om man skulle vilja och våga ta sig an några av dem i framtiden, så vi kommer inte åka runt särskillt mycket jag och pållen. Men det är alltid bra att ha tillgång till en transport om hästen skulle bli akut sjuk och man måste ta sig till en veterinärklinik. 

Och vad gäller företaget så har ju mitt ben ställt till det lite för mig så att jag inte direkt kan göra reklam för att jag tar emot hästar för inridning eller hästar som har problem uppsuttet om jag bara kan rida supersnälla unghästar som jag känner sen innan... Det låter ju inte så himla proffsigt. Nej så sålänge benet är opålitlig får jag hålla mig på marken när det gäller kunders hästar och då kan ju lastträning vara bättre att satsa på. 

Hur som helst, tillbaka till mitt superklipp, de funktioner eller detaljer jag önskade mig på släpet var dels step-up baktill. Det innebär alltså att det inte är nån ramp som fälls ner utan istället två dörrar som öppnas åt varsitt håll så hästen liksom tar ett kliv upp för att komma in i transporten. För att komma ut sen så har man en ramp framtill istället där man leder ner hästen. Anledningen till att jag ville ha det så är för att jag upplever att väldigt många hästar har problem med just momentet att kliva upp på rampen, sen när de måste stoppa in huvudet i transporten måste de samtidigt kliva upp med bakfötterna på rampen vilket liksom blir lite för mycket på en gång och då väljer många hästar helt enkelt att avstå att gå in. En del släp har bakdörrar som kan användas både som ramp och step up vilket hade varit det optimala, men man kan inte alltid få allt. Ett litet sadelskåp hade såklart också kunnat vara fint att ha om jag hade tänkt använda släpet mest för privata resor för att lätt kunna ta med utrustning till hästen, men eftersom det här är ett jobbsläp kändes det viktigare att det är rymligt så hästarna inte känner sig så trängda. Mellanväggen kan man enkelt vika åt sidan både framtill och baktill så man lättare kan ta sig ut genom luckan där fram eftersom det annars kan bli en lite trixig vinkel att komma ut igenom vilket jag tyckte kändes jättebra. Man vill ju inte komma i kläm i dörrhålet själv, eller att hästen slår i höften eller så på vägen ut.

Jag känner mig väldigt nöjd med detta släp som är av märket Indespension Monarque, som jag aldrig hört talas om tidigare men det överträffade mina förväntningar. Visst, transporten har några år på nacken då det är från år 2000, men den tidigare ägaren verkar ha skött om det väl så det kändes ändå väl värt de 19 000 som jag fick ge för det. Och pappa hängde med och granskade och lyste med ficklampa och godkände affären, himla bra med en fordonskunnig pappa alltså!

Vad skaffar man först, hönan eller ägget?

Jag tog ledigt nästan hela jullovet för att kunna pyssla med hästen och lära känna den ordentligt utan att behöva tänka på jobbet samtidigt. Det skulle bli så mysigt så! Och visst har jag haft mysigt i jul och nyår, det har bara varit hästfritt...

Men med årsskiftet fick jag i alla fall tillgång till boxen jag stått i kö till. För det är ju också ett stressmoment för den som ska skaffa häst. Antingen har man häst men ingen stallplats, eller så har man stallplats men ingen häst! Jag ställde mig i kö till ett av de få stall jag känner till här i krokarna men så medan jag trodde att jag skulle köpa den hästen som inte gick igenom besiktningen var det plötsligt stress att hitta en tillfällig uppstallning tills jag skulle få plats där jag köade. Efter en massa tips, runtringande, besök i olika stall och ännu mera velande fram och tillbaka blev det tillslut en plats ledig för mig, men då hade jag plötsligt svårt att bestämma mig för om det verkligen var det bästa stallet?! Eller var nått av mina plan b, c eller d-stall bättre? En fråga som är nästan lika svår att svara på som om det går att hitta den perfekta hästen. Det finns såklart för och nackdelar med alla stall och jag bestämde mig tillslut ändå för att hålla fast vid mitt första val Nynäs Gård där jag blev medlem i somras för att få träffa lite hästfolk och ställde upp som funktionär som hinderdomare på terrängen den regnigaste dagen sen Noaks Ark. 

Där har jag alltså hängt de senaste dagarna och förberett och pratat häst och lärt känna massor av trevliga nya stallkompisar! De verkar vara ett supertrevligt gäng som jag ser dram emot att lära känna mera.

Katterna hjälpte mig en del med att städa ur skåpet jag fått. Damm och musbajs är nu borta och prylar jag råkat köpa innan jag köpt hästen ligger nu däri. Förmodligen helt fel storlek då de köptes innan första hästen skulle besiktas...